lördag 20 april 2013

nu är det vår äntligen.

Nu är jag här igen , det  var lite sedan igen. I dag satt vi för första gången och fikade nere på gården. Birthe ringde och frågade om det kunde bli kaffe på gården, det kunde det ju bli. Nu bor hon ju så nära så det går fort att kvista hit en stund till oss.Det var skönt där nere men lite varmt det är ju sol överallt ingen skuggplatts.Gott med kaffe och tårtan som Johny bakat och lämnat här. Johny hade ju sin 50-årsdag i torsdags och hade bakat tårter att bjuda på sitt jobb och allt gick ej åt så han lämnade lite här. På hans födelsedag i torsdags kväll var vi, familjen samt bästa vännen Fredrik samlade hos honom på en fin middag.
En drink då vi kom, sen  förrätt som bestod av en assiett med Sparris ,vita små bullar och jordgubbar,  till
varmrätt blev det potatisgratäng med inbakad Oxfile´ samt rosenkål,morötter och en god sås , till decert blev det en formage med chokladströssel. Till detta vin till dem som så önskade och vi andra drack Cider eller vatten. Allt smakade förträffligt. Johny är ju en utmärkt kock. Vi hade entrevlig kväll som avslutades med kaffe och god tårta som Birthe bakat.Så har han då fyllt 50 år som vi ju ej kan riktigt förstå,men så är det ju.
Han skall sedan i maj månad ha en fest med sina vänner och kusiner. Då blir de många så då kan han ej ha det hemma och då kommer han få hjälp av syster och vänner att ordna det hela.
Dagarna går och livet går vidare här, det är ju en saknad nu då jag  ej kan prata med tre systrar som lämnat oss under senaste tiden. Det känns fortfarande tungt. Svägerskan i Danmark är också mycket sjuk och jag skulle gärna vilja besöka henne men i telefon säger hon att hon har ej ork att träffas.
Dagarna går och jag försöker att utöva mina aktiviteter  trotts att jag har mycket att stå i här hemma nu. Allt går än så länge så jag vill ej klaga. Stort GLÄDJEÄMNE är lilla Anna Eyja som nu kryper omkring - reser sig och går nog snart. Första tanden har kommit och hon äter riktig mat och är så duktig. Hon är glad när hon ser oss och det är roligt att hon känner igen oss, skrattar och vinkar , klappar i händerna och är nästan alltid glad. Nu är hon snart 7 månader.SOLSTRÅLEN i våra liv.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar